Jag älskar Wall-E!
En robot med hjärta som någon skrev....
Som klappar för Eve... :-)
Jag brukar normalt sett inte vara så mkt för just tecknat/animerat men Wall-E gick rakt in i hjärtat på mig på nåt sätt! Han var så söt. Verkade så ensam + att hans syfte var att samla ihop massa skit och skräp som vi människor slängt i naturen och därmed förstört den med! Så man tyckte så synd om honom... Efter den filmen så tänkte jag mkt på att jag brukade skräpa ner en del när jag var ute. Fastän det var en papperskorg i närheten så var det enklast (läs: bekvämast) att slänga det på stället. Där man stod. Och visst, jag ska erkänna, jag gör det fortfarande ibland. Men oftast kommer jag på mig själv och tänker att "Nä, jag tänker minsjäl inte bidra till förstörelsen av vår planet!" (Även om jag säkert omedvetet gör det på andra sätt :-/) och så plockar jag upp det igen :)
Visst i början satt man och skruvade på sig och tänkte... "Va sjutton e detta för nåt?!" "Hur ska jag kunna se klart denna??" Men när man förstod vad den handlade om så bara smälte hela jag haha. Jag har t.o.m. Wall-E i min nyckelknippa! :-D Ja, inte nu för jag kan inte hitta den men bara för det ska jag leta! :-)
När filmen var slut så kommer det en låt... och jag kunde först inte placera vem det var... men så när första versen kom så hör jag ju: Det är ju ingen mindre än Peter Gabriel!!!! Självaste Mr Sledgehammer haha. Att jag inte hörde det då?! Och låten visade sig vara SUPERBRA! Har länge tänkt hur det skulle vara att höra den live... med kör (The Soweto Gospel Choir), piano och percussion och hela kitet! Här hade vi snackat gåshud då!!
WOW-känsla! Denna ska lyssnas med HÖG volym!!
Får gåshud så bra den är!
Får gåshud så bra den är!
Texten är oxå något att begrunda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar