Skulle ju bloggat igår (f'låt Sofie) om en sak som hände i lördags... eller EN sak? Det hände flera stycken.
Kan börja med incident nummer 1.
Vi skulle gymma på eftermiddagen innan 16 för då skulle jag börja tvätta. Så vi bar ner tvätten innan vi stack till gymmet så jag bara kunde springa ner dit direkt vi kom hem. Sagt och gjort. Men så kommer vi ner till cykelkällaren (vi måste passera första cykelrummet på väg till tvättstugan) och jag märker att min cykel inte står där. Jag har min gamla cykel som står längst in mot, ja, om det nu är elgrejset, och sen utanför den ställer jag min nya. På så sätt har jag dom ihop. I alla fall... där stod nu en grå barncykel. Förbannad blev jag för vi har nämligen folk här omkring som flyttar på andras cyklar för att deras egna ska få plats. Dom har nån oskriven regel om att vi har fasta platser för våra cyklar och det har vi inte. Så jag släppte tvättkorgen och tittade igenom alla andra cykelrum. Min cykel var nowhere to be found. GAAAAHHH!!!! Martin kom med olika förslag på var den kunde tänkas vara (vart jag glömt den hehe) men hur kunde han vara så dum att tro att jag glömt den på dessa ställen han föreslog? Vid affären? Hos Åsa? Uppe vid busshållsplatsen? Näää ingenstans sa jag för det var jag minsann 100 % säker på. Men här nånstans började jag faktiskt tvivla på mig själv. Kunde jag verkligen ha glömt den nånstans? Så jag började tänka frenetiskt på när jag cyklade sist. Det kom jag ju såklart inte ihåg =/ Men så började jag tänka på nu den 18/1 förra veckan. Inregistrering i skolan och jag var sen till bussen... så jag tror att jag tog cykeln den dagen... (fast nu i skrivande stund är jag fortfarande osäker.) Så jag sa till Martin att "Ok, vi tar svängen förbi busshållsplatsen på väg till gymmet då bara för att dubbelkolla! Men jag VET att den inte är där så egentligen är det bara slöseri med tid!" Vi kom dit och jag ser en massa svarta cyklar med likandant märke och likadan cykelkorg som jag har... detta påpekar såklart M och jag går av bilen och tar fram cykelnyckeln. Jag vet inte om det är nåt omedvetet hos en som gör att man direkt känner igen sin egen cykel fastän det står flera stycken likadana på rad... men jag gick fram till första bästa cykel, stoppar nojjeln i låset... och fanskapet låses upp! *OOOOOPS* Där stod visst min cykel!! Hahahaha! Så j-a skamsen jag kände mig. Men framförallt lite förnärmad och orolig. Hur F-N kunde jag glömma min cykel där uppe????? Den måste då ha stått där i 6 dagar! Och så har jag gått här hemma och trott att den stått i varmt, tryggt förvar nere i källaren?! Man blir ju rent mörkrädd! Jag är inte ens 30 och jag är redan som min mor och mormor! Hur ska detta sluta undrar jag?! Jaja, som både Åsa, Mamma och Martin sa.. "Var du glad att den överhuvudtaget stod kvar!!" Och det är jag ju såklart!! Min älskade bajk! Nu är du hemma!
MEN... det slutar inte där om ni tror det! Oh no! Incident numero 2...
Jag tvättade ju som sagt samma dag. Så när vi kom hem från gymmet gick jag ner och stoppade i all tvätt vi burit ner men sen när jag kom upp så kom jag på att jag skulle ju tagit min vinterjacka oxå + våra gymkläder. Så jag lade ner gymkläderna i en påse men så fick inte vinterjackan plats så den tog jag ju på mig istället. Så grabbade jag påsen med klämmor, galgar och tvätten och sa till Martin att jag har med mig mobilen ifall det är nåt. Sen lade jag den i fickan som jag alltid gör och gick iväg. När jag sen kommer ner i tvättstugan är det som bortblåst att jag lade mobilen i fickan för jag slänger in kläderna och stänger locket men kommer på med ens att just det ja... jackan skulle jag ju oxå tvätta... så jag slänger in den oxå. Smart! Not! Efter ett tag hör jag nåt som burrar med jämna mellanrum. (Brukar ha den på ljudlös/vibb) Det låter som mobilen så jag går fram till bordet och ska kolla om det är den men så hittar jag den inte. Vart fanken är den?! Går några sekunder innan jag kopplar... FAAAN... jag glömde ta ut den ur fickan!!!!!!! Jaha, det var den mobilen det ja... har provat starta den ett par gånger men den är stendöd! =/ Kul! :-(
Som om inte detta vore nog.... (Incident nummer TRE!)
Ja, här borde jag bara ha gått och lagt mig och blitt i sängen tills dagen efter men så gör man ju inte en lördag direkt... hehe. Hade köpt dessa goa cheese rings med smak av sour cream som jag skulle ha på kvällen till filmen... och det hade vi ju också men så är det ju då Bella (min vovvsing) som har en tendens att ALLTID sitta och stirra ut en (hon tigger) när hon vill ha nåt och eftersom hon redan hade fått åtskilliga gånger så höll jag på att tappa tålamodet med hennes tiggeri och in-your-face-metoder (ja, hon ger uttrycket IN YOUR FACE ett ansikte!) så jag skulle dutta bort henne men vad gör jag då?? Jo, jag välter såklart ut hela jääääkla skålen över soffan så alla cheese rings åker ut med smulor och allt... så det var bara att plocka fram dammsugaren =/ Skitkul!! Det är ju inte utan att man blir smått orolig över hur det står till uppe i hjärnkontoret. Martin trodde det berodde på att vi tränade rätt hårt på gymmet den dagen och att jag inte fått i mig tillräckligt med mat så OK, jag går med på att skylla på det =) Det känns bättre än att säga att jag faktiskt REDAN börjar bli senil :-)
(OBS! Skämtfoto) Men jag är nog banne mig lika dum ibland som jag ser ut på bilden =)
♥ /Caroline
